the final cobain verdens gang coffee table scoop vm i kulturklyschor demonstrera dig vackra vägar han är där uppe bullybompa var har han varit? a new angle on Stig puff i dungen in your pocket? vi klämmer på dennis-paketet varför är de så allvarliga? förstasidan




the Asshole Camper anthem, by DJ Speed-O


Drömmer du om en karriär på teveskärmen? Du är inte ensam. Mediebranschen har blivit en av arbetsmarknadens mest eftertraktade nischer och den största utmaningen av dem alla är komma in i teve- eller radiosvängen, som genomgående befolkas av gratisarbetande överklassungar och gamla stofiler, allt omgärdat av en kontraproduktiv arbetsskyddslagstiftning. För att ha en chans måste du därför ha en edge, något som ger dig ett försteg i konkurrensen. Några av vår tids mest framgångsrika medieprofiler har tagit sitt avstamp i den så kallade bullyjournalistike, eller, enkelt uttryckt: media genom översitteri. Vi lät Sveriges främste bullyjournalist, Olle Palmlöf, lägga ut texten kring fenomenet.

Olle Palmlöf har kommit att bli en av våra mest folkkära medieprofiler genom sitt radioprogram Pippirull och nu senast med P3 Krull. Han har gjort sig känd som en orädd och humoristisk radioprofil med skinn på näsan. Många känner däremot inte till att Palmlöfs radiokarriär är kulmen på en målmedveten bullystrategi från dag ett. Under sin högstadietid gjorde sig Olle Palmlöf känd och uppskattad bland sina vänner för att envetet och metodiskt tortera klassens feta tjej genom att dra henne i valkarna på magen under gymnastiklektioner, spruta ketchup på hennes byxor och fimpa i hennes hår på matrasterna. Ibland innan julhelgerna brukade han också sparka in hennes skåpdörr och fylla skåpet med snö eller youghurtfyllda kondomer från kuratorn. Upptågen gav Palmlöf en framskjuten social position – trots att han led av allvarliga och variga hudutslag – i den stenhårda sociala hierarki som är högstadiet. Redan här tändes gnistan till vad som skulle bli en lysande journalistisk karriär.


"Men genom lösa hänvisningar till journalistiska syften så kan man vips omvandla sanningen till en politiskt korrekt förnedringsufflé."
Palmlöf berättar själv om utvecklingen från vanlig högstadiepennalist till bullyjournalist: ”För mig var det en oerhört förlösande insikt att jag kunde arbeta med det jag alltid gillat allra bäst. Jag har fått kommersiell avsättning för min hobby, kan man säga. För att bli en bra journalist, oavsett om du är bullyjournalist eller något annat, måste man alltid utgå från sig själv och sina egna förutsättningar. Min förutsättning var att jag helt enkelt gillade känslan jag får när alla skrattar åt löjliga saker som jag pekat ut. Eller när man drar ned byxorna på någon under gymnastiken och så visar det sig att han har en ovanligt liten skrämd penis, haha.”

Tillsammans med radarkompisen och acne-pennalisten Bobo Krull har Palmlöf kommit att bli Mengele-metodikens tydligaste förespråkare i det svenska mediebruset. Metodiken går enkelt uttryckt ut på att man legitimerar sadism genom att hänvisa till ett högre mål. Det egentliga ändamålet är alltid så enkelt som att förnedra och förödmjuka intervjuoffret och gärna genom att få offret att framstå som löjligt och skrattretande. Medlet är alltså det egentliga ändamålet. Men genom lösa hänvisningar till journalistiska syften så kan man vips omvandla sanningen till en politiskt korrekt förnedringsufflé. Ett exempel på hur Krull-Palmlöf fulländat denna teknik utgör den s.k. nazi-intervjun med drottning Silvia. Under förespegling av att intervjua Silvia om äldrevården i Sverige vävdes allusioner på nazismen in i alla frågorna på ett intrikat men svårupptäckbart sätt. Syftet med intervjun var naturligtvis att få omgivningen att skratta åt Silvia och att få henne att framstå som löjlig men genom att anspela på ett nazistiskt förflutet i Silvias familj åstadkommer Palmlöf-Krull den perfekta dimridån för att ta ut svängarna ordentligt: Det var satir om kungahusets strängar till naziterrorn under andra världskriget. Ett sådant ändamål berättigar till i princip vilka infama angrepp som helst. Palmlöf kunde återigen fimpa sitt offer i håret och åstadkomma en omedelbar succé.

Palmlöf berättar om taktiken: ”Vi var ute efter ett nytt offer som vi kunde raljera över på ett skrattframkallande sätt och vi kom fram till att kungahuset förmodligen skulle ge ”mest media”. Eftersom det alltid finns en risk för backlash med påhopp på kungahuset tänkte vi att det var viktigt att hitta en vinkel som berättigade ett aggressivt anfall. Vi kom fram till nazi-anknytningen men vi ville inte ge drottningen någon möjlighet att svara direkt på några frågor, eftersom det sällan blir så roligt. Vi kom därför på den här överrumplande taktiken och det föll ju väl ut. Vi ångrar egentligen bara att vi inte dundrade på lite hårdare, haha. Fläsk!”


Överrumplingen har blivit något av Palmlöf-Krulls signum men det är inga spontana överfall. Istället är det här finkalibrerade nålstick som tillsammans åstadkommer den eftersökta starka bismaken av berättigat hat. Det kan verka lätt när man hör Palmlöf eller hans medpennalister i radio men det ligger mycket förberedelse bakom varje förnedringsinslag. Särskilt tidsödande brukar urvalet av offer vara, det är i praktiken väldigt svårt att få den där fina balansgången mellan legitimet och förudmjukelse. Även om Palmlöf är restriktiv med att avslöja de hemliga ingredienser som gör Pippirull och P3Krull till så populära program ger han en hint om urvalskriterierna: ”Det viktigaste är att hitta sårbara människor som lätt låter sig överrumplas. En bra början är om offret måste svara på våra frågor. Kanske på grund av sitt jobb eller för att han eller hon jobbar på myndighet. Det kan vi då utnyttja för att gnida in salt i såret riktigt djupt. Vi ägnar ofta veckor av research åt att leta efter människors svagheter - vi har till och med en autistisk praktikant som har svaghetsresearch som heltidssysselsättning. Hon är skitbra och har dessutom grymt stora bröst! Vår svagsinta reporter är en riktig tillgång här. Dock är hon kanske allra bäst på att suga kuk, haha. BARA SKÄMTA!”

Men allt är inte frid och fröjd i förnedringsland. Vissa anser emellertid att Olle Palmlöfs pogrom tappat stinget på sistone. Så har bland annat en annan framträdande, skäggförsedd man inom bully-kadern, som vill vara anonym, till oss sagt att ”Olle har tappat det – nu är han bara som vilken bödel som helst. Olle-Bobo-eran är slut.” Kritiken grundar sig på att inslagen i hans program har börjat avvika från bullyjournalistikens outtalade legitimitetsgrund, det så kallade pk-spåret. Detta åskådliggjordes inte minst nyligen i P3Krull (7/3 2003) när advokaten Percy Bratt ringdes upp av Palmlöfs utsände praktikant, som förkunnade att hon ”äcklades” av Bratt innan hon gick vidare till prepubertala onomatepoetiska variationer på namnet ”Bratt”. Vad som gör att det här inslaget kan ses som ett bullyjournalistikens paradigmskifte är att P3 Krull i Bratt-fallet inte ens brydde sig om att låtsas som att det fanns något annat syfte än att håna offret. Härmed har Palmlöf-Krull övergivit den skuggtaktik som fört dem hela vägen upp till toppen. Men Palmlöf försvarar inslaget: ”Men halllllååååå! Lyssna på namnet! Bratt, Bratt, Bratt, Pjatt, Patt, Fnatt. Klart det är kuuuul. Han förtjänar att hånas med så jävla löjligt namn. Vi ska skicka bajs till honom nästa vecka. Dessutom måste man vara snäll mot praktikanterna. Jag är alltid snäll mot praktikanterna. Praktikanter rockar. Just nu under mitt skrivbord, ahahaha.”


Bully-journalisternas fem-i-topp:


Killing-gänget (komiker, musikjournalister och finansanalytiker): Har gjort bullyism till en egen genre och till och med vågat sig på meta-anspelningar på sina egna övergrepp i Gunnar Rehlin-filmen. En självklar förebild för alla bullykarriärister. Gruppen träffades ursprungligen på ett möte för ovanligt drabbade psoriasis-patienter.

Filip Hammar (komiker och skribent): Café-skribent och Henrik Shyfferts förståndshandikappade styvbror som med Ursäkta röran tog ett rejält steg framåt i bullyhierarkin. Lider av mycket svåra eksem.

Jan Josefsson (indignationsjournalist): Motivering överflödig. Det journalistiska övergreppets grand old man som förnedrat människor i flera decennier. Mångårig ordförande i Åkersbergas acneförening.

Olle Palmlöf (radiopratare): Mengelemetodikens främste företrädare i Sverige och en fena på att förnedra även okända människor i radio. Vokal förespråkare för donation av vävnadsprover till herpesforskning och tidigare dansare med Emilio Ingrosso.

Johan Berggren (nöjesjournalist): Bully-wannabe på Dagens Nyheter som tidigare låg bakom hysteriskt roliga Succébladet, en "satir"-sektion i DN som främst tog sikte på folks skrev. Även känd för sin anala svampinfektion med svåra blödningar. Tycks idag ha övergivit bully-journalistiken för notiser och allmänna kommentarer.

"Det handlar om att få vittring på svagheter och sedan hugga blixtsnabbt och inte sluta för att det börjar blöda."
Palmlöf går i bräschen för en journalistisk revolution, bully-media, vilket rekryterar ständigt nya fingerfärdiga förnedringsfärdiga opportunister. Förebilderna går från mer seriösa journalister som Jan Josefsson till förståndshandikappade som Bo Filip Hammar. Nu har återväxten säkrats genom en ny kurs på JMK under ledning av Henrik Shuyffert där mediewannabes undervisas i ämnen som ”Förnedring i förvånande förklädnad”, ”Funktionshinder är också humor” och ”Sätt dig på sopan”.

Men det är inte så enkelt att vem som helst kan bli en bullyjournalist av Palmlös kaliber. Som med så mycket annat är det en fråga om naturliga förutsättningar. Palmlöf berättar vidare:

”Det går inte om du inte redan har den i dig, hungern. Det handlar om att få vittring på svagheter och sedan hugga blixtsnabbt och inte sluta för att det börjar blöda. Man måste fortsätta att tugga sig genom trupen tills blodet fyller hela munnen och halssenorna trasats till små gummitrådar och kindfickorna fylls av segt människokött. Det är det tillståndet du alltid måste emulera. Känner du att just du har dessa förutsättningar kommer du att bli en bra bullyjournalist. Om du dessutom har stora bröst kan du få praktiktjänst hos mig, haha.”

Tiden får utvisa om svensk bullyjournalistik kommer att få en ny kung på tronen eller om Palmlöf-Knull kan klamra sig fast. Kanske har Palmlöf tappat greppet som gjorde honom till en ikon för en hel generation sadister som hans kollegor säger. Kanske kommer han falla nu när han inte längre bryr sig om att dölja sina egentliga avsikter. En sak är i alla fall säker: Än finns det en skarp egg på de skalpeller som gjort eunucker av så många oturliga tjänstemän och arbetare genom åren.

text: Herman Lundborg
foto: Sveriges Radio
modell: Olle "six-pack" Palmlöf


© Copyright 2003 Asshole Camper Worldwide Study Circle