the final cobain verdens gang coffee table scoop vm i kulturklyschor demonstrera dig vackra vägar han är där uppe bullybompa var har han varit? a new angle on Stig puff i dungen in your pocket? vi klämmer på dennis-paketet varför är de så allvarliga? förstasidan




the Asshole Camper anthem, by DJ Speed-O



On top of the world. Vem hade trott det? Mama’s little foul mouth bitch, truck stop slut, eager-to-pleaze-sleaze-princess. Du kröp hela vägen upp, baby, med ditt smetiga läppstift och din kladdiga rouge. All braces and bad intentions and aintcha just a cutie-beauty fuck doll med den där putande munnen och de retro-chica jeansen. Hela vägen till toppen. Yeah, you really really made it, didnt ya, sugar mouth, där du står bland gusvansantar och sofiacoppolor och är jordens mitt. Gnistrande i cubic zircon i de glimrande salarna med klingande kristall och in-yo-face slam-poeter som har ena foten fast förankrad i ghettot för they are just for muthafuckin’ REAL, och du vet det. För du är äktast av dom alla i dina second hand-outfit, med din Michael Jackson-artikulering och all din ambivalenta sexualitet. De slår dig i ryggen all the way from Hollywood and dontcha ever change, taggtrådsälva, frustar dom kring dina anklar, sugandes dina tår, munnarna fulla med Beluga och chokladpraliner.

”Hey Harmony, man, how the hell did I get here?”

Du viskade dig hit, sugar pie. Viskade dig.

Det här är din crowd nu. Lick it up så länge det räcker. För det kommer ta slut snart. Snart. Med en fet smäll och inte med en suck. Så fort de ser den taniga lilla sanningen bakom slöjorna av myter, pengar och pr. Och det är långt ned nu, mycket längre än innan. Du står så högt och kommer falla så hårt. De kommer att titta på ditt kön som de tidigare tillbett som en gudom och vända sig om med vämjelse i blicken på väg mot Nästa Stora Sak. Och du kommer att stå där naken och ensam igen. Ensammare än någonsin.

”Ryan? Dude, where you at? Sherilyn? Mathew Modine? Where ARE you guys?”

De spreds som konfetti, lollipop. De spreds som små bitar. Till nya glansiga uppslag.

Men du kommer alltid att ha Manhattan och det här korta ögonblicket då du härskade över glamouren och gallerierna och galaxen. Då de kom till dina ”läsningar” och lyssnade på dina lånade ord. Då de droppade ditt namn i Village Voice och Index. Då de slickade saltet ur dina handflator för en stund. Då var du universums mitt, on top of the food chain och dom dyrkade dig och sög i sig allt du gav dom and nuthin can ever take that away. On top of the world, baby. Som James Cagney. Inte ens sanningen kan ta det ifrån dig.

text: Mårten Schultz
foto: Rikard Westman


© Copyright 2003 Asshole Camper Worldwide Study Circle